跳到论文正文
W Papers独立论文阅读器 arXiv:2106.07188 论文正文 计算阅读时间 · 0%
引用这篇论文根据当前论文元数据生成,正式投稿前建议核对。

    
  
License: CC BY 4.0
arXiv:2106.07188v2 [math.CA] 20 Jun 2021

On exact estimates of the order of approximation of functions of several variables in the anisotropic Lorentz - Zygmund space

G. Akishev Address: Lomonosov Moscow University, Kazakhstan Branch
Str. Kazhymukan, 11
010010, Nur-Sultan, Kazakhstan
Address: Institute of mathematics and mathematical modeling
Pushkin str, 125
050010, Almaty
Republic of Kazakhstan
Address: Ural Federal University, Institute of Natural Sciences and Mathematics, Yekaterinburg, Russia

Abstract. In this paper we consider Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)L_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) anisotropic Lorentz-Zygmund space 2​π2\pi of periodic functions of mm variables and Nikol’skii–Besov’s class Sp¯,α¯,τ¯,θ¯r¯​BS_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B. In this paper, we establish order-sharp estimates of the best approximation by trigonometric polynomials with harmonic numbers from the step hyperbolic cross of functions from the Nikol’skii - Besov class in the norm of the anisotropic Lorentz-Zygmund space.

Keywords: Lorentz-Zygmund space, Nikol’skii-Besov class, trigonometric polynomial,best approximation

MSC: 41A10 and 41A25, 42A05

Introduction

Let ℕ\mathbb{N}, ℤ\mathbb{Z}, ℝ\mathbb{R} be sets of natural, integer, real numbers, respectively, and ℤ+=ℕ∪{0}\mathbb{Z}_{+}=\mathbb{N}\cup\{0\}, ℝm\mathbb{R}^{m} — mm – dimensional Euclidean point space x¯=(x1,…,xm)\bar{x}=(x_{1},\ldots,x_{m}) with real coordinates; Im={x¯∈ℝm; 0⩽xj⩽1;j=1,…,m}=[0,1]mI^{m}=\{\bar{x}\in\mathbb{R}^{m};\ 0\leqslant x_{j}\leqslant 1;\ j=1,\ldots,m\}=[0,1]^{m} — mm–dimensional cub and ℤ+m\mathbb{Z}_{+}^{m} is the Cartesian product of the sets ℤ+\mathbb{Z}_{+}, mm is times.

Let numbers p,τ∈(1,∞),p,\tau\in(1,\infty), α∈ℝ.\alpha\in\mathbb{R}. Lorentz-Zygmund space Lp,τ​(log⁡L)α​(𝕋)L_{p,\tau}\left(\log L\right)^{\alpha}(\mathbb{T}) is the set of all Lebesgue measurable and 2​π2\pi periodic functions ff for which (see e.g. [1])

‖f‖p,α,τ:={∫01(f∗​(t))τ​(1+|log2⁡t|)α​τ​tτp−1​𝑑t}1τ<+∞.\|f\|_{p,\alpha,\tau}:=\left\{\int_{0}^{1}\biggl(f^{*}(t)\biggr)^{\tau}\biggl(1+|\log_{2}t|\biggr)^{\alpha\tau}t^{\frac{\tau}{p}-1}dt\right\}^{\frac{1}{\tau}}<+\infty.

where f∗​(t)f^{*}(t) is a non-increasing rearrangement of the function |f⁡(2​π​x)||f(2\pi x)|, x∈[0,1]x\in[0,1], 𝕋=[0,2​π]\mathbb{T}=[0,2\pi].

The Lorentz-Zygmund space is sometimes denoted by the symbol Lp,α,τ​(𝕋)L_{p,\alpha,\tau}(\mathbb{T}). We will use this notation.

Note that for α=0\alpha=0 the space Lp,α,τ​(𝕋)L_{p,\alpha,\tau}(\mathbb{T}) coincides with the Lorentz space Lp,τ​(𝕋)L_{p,\tau}(\mathbb{T}), 1<p,τ<∞1<p,\tau<\infty, which consists of all functions ff such that (see e.g. [2, Ch. 1, Sec. 3])

∥f∥p,τ∗:=(∫01f∗τ(t)tτp−1dt)1/τ<∞.\|f\|_{p,\tau}^{*}:=\left(\int\limits_{0}^{1}f^{*^{\tau}}(t)t^{\frac{\tau}{p}-1}dt\right)^{1/\tau}<\infty.

It is known that the fundamental function φLp,τ,α​(t)\varphi_{L_{p,\tau,\alpha}}(t) of the Lorentz-Zygmund Lp,α,τ​(𝕋)L_{p,\alpha,\tau}(\mathbb{T}) satisfies the relation φLp,τ,α​(t)≍t1p​(1+|log2⁡t|)α,t∈(0,1]\varphi_{L_{p,\tau,\alpha}}(t)\asymp t^{\frac{1}{p}}(1+|\log_{2}t|)^{\alpha},t\in(0,1].

Let p¯=(p1,…​pm)\bar{p}=(p_{1},\ldots p_{m}), τ¯=(τ1,…​τm),\bar{\tau}=(\tau_{1},\ldots\tau_{m}), α¯=(α1,…​αm)\bar{\alpha}=(\alpha_{1},\ldots\alpha_{m}) and pj,τj∈(1,∞),p_{j},\tau_{j}\in(1,\infty), αj∈ℝ\alpha_{j}\in\mathbb{R}, j=1,…,mj=1,...,m. By Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)L_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) we denote the anisotropic Lorentz-Zygmund space of all measurable Lebesgue functions of mm variables ff with period 2​π2\pi for each variable and for which the quantity

∥f∥p¯,α¯,τ¯∗:=∥…∥f∗1,…,∗m∥p1,α1,τ1…∥pm,αm,τm\|f\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}:=\|\ldots\|f^{*_{1},...,*_{m}}\|_{p_{1},\alpha_{1},\tau_{1}}\ldots\|_{p_{m},\alpha_{m},\tau_{m}}
[∫01[…[∫01(f∗1,…,∗m(t1,…,tm))τ1(∏j=1m(1+|log2tj|)αjtj1pj−1τj)τ1dt1]τ2τ1…]τmτm−1dtm]1τm\Bigl[\int_{0}^{1}\Bigl[\ldots\Bigl[\int_{0}^{1}\left(f^{*_{1},...,*_{m}}(t_{1},...,t_{m})\right)^{\tau_{1}}\biggl(\prod_{j=1}^{m}\biggl(1+|\log_{2}t_{j}|\biggr)^{\alpha_{j}}t_{j}^{\frac{1}{p_{j}}-\frac{1}{\tau_{j}}}\biggr)^{\tau_{1}}dt_{1}\Bigr]^{\frac{\tau_{2}}{\tau_{1}}}\ldots\Bigr]^{\frac{\tau_{m}}{\tau_{m-1}}}dt_{m}\Bigr]^{\frac{1}{\tau_{m}}}

is finite, where f∗1,…,∗m(t1,…,tm)f^{*_{1},...,*_{m}}(t_{1},...,t_{m}) non-increasing rearrangement of a function |f⁡(2​π​x¯)||f(2\pi\bar{x})| for each variable xj∈[0,1]x_{j}\in[0,1] with fixed other variables (see [3], [4]). Here and in what follows, 𝕋m=[0,2​π]m\mathbb{T}^{m}=[0,2\pi]^{m}.

For αj=0\alpha_{j}=0, j=1,…,mj=1,...,m space Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)L_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) is an anisotropic Lorentz space and is denoted by Lp¯,τ¯∗​(𝕋m)L_{\overline{p},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) , and ‖f‖p¯,α¯,τ¯∗=‖f‖p¯,τ¯∗\|f\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}=\|f\|_{\bar{p},\bar{\tau}}^{*} (see [5]).

If αj=0\alpha_{j}=0 and pj=τj=pp_{j}=\tau_{j}=p , j=1,…,mj=1,...,m, then Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)=Lp​(𝕋m)L_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m})=L_{p}(\mathbb{T}^{m}) is the well-known Lebesgue space with the norm

‖f‖q:=(∫Im|f⁡(2​π​x¯)|q​𝑑x¯)1/q,1⩽q<∞.\|f\|_{q}:=\biggl(\,\int\limits_{I^{m}}|f(2\pi\bar{x})|^{q}d\bar{x}\,\biggr)^{1/q},\quad 1\leqslant q<\infty.

For a sequence of numbers we write {an¯}n¯∈ℤ0m∈lp¯\left\{a_{\overline{n}}\right\}_{\overline{n}\in\mathbb{Z}_{0}^{m}}\in l_{\overline{p}} if

‖{an¯}n¯∈ℤ+m‖lp¯​(ℤ+m)={∑nm=0∞[…​[∑n1=0∞|an¯|p1]p2p1​…]pmpm−1}1pm<+∞,\Bigl\|\Bigl\{a_{\overline{n}}\Bigr\}_{\bar{n}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}}\Bigr\|_{l_{\overline{p}}(\mathbb{Z}_{+}^{m})}=\Bigl\{\sum\limits_{n_{m}=0}^{\infty}\Bigl[...\Bigl[\sum\limits_{n_{1}=0}^{\infty}\Bigl|a_{\overline{n}}\Bigr|^{p_{1}}\Bigr]^{\frac{p_{2}}{p_{1}}}...\Bigr]^{\frac{p_{m}}{p_{m-1}}}\Bigr\}^{\frac{1}{p_{m}}}<+\infty,

where p¯=(p1,…,pm)\overline{p}=\left(p_{1},...,p_{m}\right), 1⩽pj<+∞1\leqslant p_{j}<+\infty, j=1,2,…,mj=1,2,...,m.

If pj=∞,j=1,…,mp_{j}=\infty,\;\;j=1,...,m, then

‖{an¯}‖l∞​(ℤ+m)=supn¯∈ℤ0m|an¯|.\Bigl\|\{a_{\bar{n}}\}\Bigr\|_{l_{\infty}(\mathbb{Z}_{+}^{m})}=\sup\limits_{\bar{n}\in\mathbb{Z}_{0}^{m}}|a_{\bar{n}}|.

We will use the following notation: let L∘p¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)\overset{\circ\;\;}{L}_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}\left(\mathbb{T}^{m}\right) be the set of functions f∈Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)f\in L_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) such that

∫02​πf(x¯)dxj=0,∀j=1,…,m;\int\limits_{0}^{2\pi}f\left(\overline{x}\right)dx_{j}=0,\;\;\forall j=1,...,m;

an¯​(f)a_{\overline{n}}(f) be the Fourier coefficients of f∈L1​(𝕋m)f\in L_{1}(\mathbb{T}^{m}) with respect to the multiple trigonometric system and

δs¯​(f,x¯):=∑n¯∈ρ⁡(s¯)an¯​(f)​ei​⟨n¯,x¯⟩,\delta_{\overline{s}}\left(f,\overline{x}\right):=\sum\limits_{\overline{n}\in\rho\left(\overline{s}\right)}a_{\overline{n}}\left(f\right)e^{i\langle\overline{n},\overline{x}\rangle},

where ⟨y¯,x¯⟩=∑j=1myj​xj\langle\bar{y},\bar{x}\rangle=\sum\limits_{j=1}^{m}y_{j}x_{j},

ρ(s¯):={k¯=(k1,…,km)∈ℤm:2sj−1⩽|kj|<2sj,j=1,…,m}.\rho(\bar{s}):=\left\{\overline{k}=\left(k_{1},...,k_{m}\right)\in\mathbb{Z}^{m}:\quad 2^{s_{j}-1}\leqslant\left|k_{j}\right|<2^{s_{j}},j=1,...,m\right\}.

Let γ¯=(γ1,…,γm),\bar{\gamma}=(\gamma_{1},\ldots,\gamma_{m}), γj>0,j=1,…,m\gamma_{j}>0,j=1,\ldots,m. En(γ¯)​(f)p¯,α¯,τ¯E_{n}^{(\overline{\gamma})}(f)_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}} is the best approximation of the function f∈Lp¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m)f\in L_{\overline{p},\overline{\alpha},\overline{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) trigonometric polynomials with harmonic numbers from the set Qnγ¯=∪⟨s¯,γ¯⟩<nρ(s¯)Q_{n}^{\bar{\gamma}}=\cup_{{}_{\langle\bar{s},\bar{\gamma}\rangle<n}}\rho(\bar{s}) is a stepped hyperbolic cross. For α¯=(0,…,0)\bar{\alpha}=(0,\ldots,0) and τ¯=p¯\bar{\tau}=\bar{p} the quantity is En(γ¯)​(f)p¯,α¯,τ¯E_{n}^{(\overline{\gamma})}(f)_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}} is denoted as En(γ¯)​(f)p¯E_{n}^{(\overline{\gamma})}(f)_{\bar{p}} (see [12] and references therein).

In function theory, the Sp,θr¯​BS_{p,\theta}^{\bar{r}}B space of Nikol’skii-Besov in the Lebesgue space LpL_{p}, 1⩽p<∞1\leqslant p<\infty and its applications is well known (see [5]-[8]).

In this article, we will consider an analogue of the Nikol’skii-Besov class in the anisotropic Lorentz-Zygmund space:

Sp¯,α¯,τ¯,θ¯r¯​B:={f∈L∘p¯,α¯,τ¯∗​(𝕋m):‖f‖p¯,α¯,τ¯∗+‖{∏j=1m2sj​rj​‖δs¯​(f)‖p¯,α¯,τ¯∗}s¯∈ℤ+m‖lθ¯⩽1},S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B:=\Bigl\{f\in\overset{\circ\;\;}{L}_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}\left(\mathbb{T}^{m}\right):\,\,\|f\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}+\Bigl\|\Bigl\{\prod_{j=1}^{m}2^{s_{j}r_{j}}\|\delta_{\bar{s}}(f)\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}\Bigr\}_{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}}\Bigr\|_{l_{\bar{\theta}}}\leqslant 1\Bigr\},

where p¯=(p1,…,pm)\bar{p}=(p_{1},...,p_{m}), α¯=(α1,…,αm)\bar{\alpha}=(\alpha_{1},...,\alpha_{m}), τ¯=(τ1,…,τm)\bar{\tau}=(\tau_{1},...,\tau_{m}), θ¯=(θ1,…,θm),\bar{\theta}=(\theta_{1},...,\theta_{m}), r¯=(r1,…,rm),\bar{r}=(r_{1},...,r_{m}), 1<pj,τj<∞1<p_{j},\tau_{j}<\infty, 0<θj⩽+∞,0<\theta_{j}\leqslant+\infty, 0<rj<+∞,0<r_{j}<+\infty, αj∈ℝ\alpha_{j}\in\mathbb{R}, j=1,…,m.j=1,...,m.

We put

En(γ¯)​(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯​B)q¯,β¯,τ¯(2):=supf∈Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯​BEn(γ¯)​(f)q¯,β¯,τ¯(2),E_{n}^{(\overline{\gamma})}(S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}:=\sup\limits_{f\in S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B}E_{n}^{(\overline{\gamma})}(f)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}},

where q¯=(q1,…,qm)\bar{q}=(q_{1},\ldots,q_{m}), β¯=(β1,…,βm)\bar{\beta}=(\beta_{1},\ldots,\beta_{m}), τ¯(i)=(τ1(i),…,τm(i))\bar{\tau}^{(i)}=(\tau_{1}^{(i)},\ldots,\tau_{m}^{(i)}) and 1<qj,τj(i)<∞1<q_{j},\tau_{j}^{(i)}<\infty, i=1,2i=1,2, βj∈ℝ\beta_{j}\in\mathbb{R}, j=1,…,mj=1,...,m.

Order-exact estimates En(γ¯)​(f)p¯E_{n}^{(\overline{\gamma})}(f)_{\bar{p}} - the best approximation of functions from the Sobolev classes Wpr¯W_{p}^{\bar{r}} and Nikol’skii - Besov Sp,θr¯​BS_{p,\theta}^{\bar{r}}B, in the metric of the space Lq​(𝕋m)L_{q}(\mathbb{T}^{m}), 1<p,q<∞1<p,q<\infty are well known and are given in the survey articles [9], [10] and in the monographs [11], [12] (for more details, see the references therein). These questions in the anisotropic Lorentz space Lq¯,τ¯∗​(𝕋m)L_{\bar{q},\bar{\tau}}^{*}(\mathbb{T}^{m}) were studied in [13]-[18].

The main aim of the present paper is to find the order of the quantity

En(γ¯)​(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯​B)q¯,β¯,τ¯(2).E_{n}^{(\overline{\gamma})}(S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}.

This paper is organized as follows. In Section 1 we give auxiliary results. In Section 2, we present and prove the main results.

We shall denote by C(p,q,y,..)C(p,q,y,..) positive quantities which depend only on the parameter in the parentheses and not necessarily the same in distinct formulas . The notation A⁡(y)≍B⁡(y)A\left(y\right)\asymp B\left(y\right) means that there exist positive constants C1,C2C_{1},\,C_{2} such that C1​A​(y)⩽B⁡(y)⩽C2​A​(y)C_{1}A(y)\leqslant B(y)\leqslant C_{2}A(y). For brevity, in the case of the inequalities B⩾C1​AB\geqslant C_{1}A or B⩽C2​AB\leqslant C_{2}A, we often write B>>AB>>A or B<<AB<<A, respectively.

1. Auxilary statements

In this section, we prove several lemmas necessary to prove the main results of the article.

Lemma 1.

Let α,β∈ℝ\alpha,\beta\in\mathbb{R}, l∈ℕl\in\mathbb{N}.

1) If 1−α>01-\alpha>0 and 1−β>01-\beta>0, then

∑0⩽s<l(s+1)−α​(l−s)−β≍(l+1)1−(α+β).\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}\asymp(l+1)^{1-(\alpha+\beta)}.

2) If α=1,β=1,\alpha=1,\beta=1, then

∑0⩽s<l(s+1)−1​(l−s)−1≍l−1​ln⁡(1+l).\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-1}(l-s)^{-1}\asymp l^{-1}\ln(1+l).

3) If α=1,0<β<1,\alpha=1,0<\beta<1, then

∑0<s<ls−1​(l−s)−1≍l−β​ln⁡(1+l).\sum\limits_{0<s<l}s^{-1}(l-s)^{-1}\asymp l^{-\beta}\ln(1+l).

Proof. If α,β∈ℝ\alpha,\beta\in\mathbb{R}, then

(1) ∑0⩽s<l(s+1)−α​(l−s)−β=∑0⩽s<l2(s+1)−α​(l−s)−β+∑l2⩽s<l(s+1)−α​(l−s)−β.\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}=\sum\limits_{0\leqslant s<\frac{l}{2}}(s+1)^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}+\sum\limits_{\frac{l}{2}\leqslant s<l}(s+1)^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}.

If 1−α>0,1-\alpha>0, then

(2) C1​(α)​(l+1)1−α⩽∑0⩽s<l2(s+1)−α⩽C2​(α)​(l+1)1−α.C_{1}(\alpha)(l+1)^{1-\alpha}\leqslant\sum\limits_{0\leqslant s<\frac{l}{2}}(s+1)^{-\alpha}\leqslant C_{2}(\alpha)(l+1)^{1-\alpha}.

If 1−β>0,1-\beta>0, then

(3) C1​(β)​(l+1)1−β⩽∑l2⩽s<l(l−s)−β⩽C2​(β)​(l+1)1−β.C_{1}(\beta)(l+1)^{1-\beta}\leqslant\sum\limits_{\frac{l}{2}\leqslant s<l}(l-s)^{-\beta}\leqslant C_{2}(\beta)(l+1)^{1-\beta}.

If β<0\beta<0 and 1−α>0,1-\alpha>0, then

(4) ∑0⩽s<ls−α​(l−s)−β⩽l−β​∑0⩽s<ls−α⩽C2​(α)​(l+1)1−α−β.\sum\limits_{0\leqslant s<l}s^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}\leqslant l^{-\beta}\sum\limits_{0\leqslant s<l}s^{-\alpha}\leqslant C_{2}(\alpha)(l+1)^{1-\alpha-\beta}.

If α<0\alpha<0 and 1−β>0,1-\beta>0, then

(5) ∑0⩽s<ls−α​(l−s)−β⩽l−α​∑0⩽s<l(l−s)−β⩽C⁡(α)​(l+1)1−α−β.\sum\limits_{0\leqslant s<l}s^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}\leqslant l^{-\alpha}\sum\limits_{0\leqslant s<l}(l-s)^{-\beta}\leqslant C(\alpha)(l+1)^{1-\alpha-\beta}.

From inequalities (1)–(5), we obtain

∑0⩽s<l(s+1)−α​(l−s)−β≍(l+1)1−(α+β).\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-\alpha}(l-s)^{-\beta}\asymp(l+1)^{1-(\alpha+\beta)}.

The first point is proven.

2) If α=β=1,\alpha=\beta=1, then

(6) ∑0⩽s<l2(s+1)−1≍ln⁡(1+l)\sum\limits_{0\leqslant s<\frac{l}{2}}(s+1)^{-1}\asymp\ln(1+l)

and

(7) ∑l2⩽s<l(l−s)−1≍ln⁡(1+l).\sum\limits_{\frac{l}{2}\leqslant s<l}(l-s)^{-1}\asymp\ln(1+l).

Therefore, according to inequalities (6), (7), we have

∑0⩽s<l(s+1)−1​(l−s)−1⩽(l2)−1​∑0⩽s<l2(s+1)−1+(l2+1)−1​∑l2⩽s<l(l−s)−1⩽C3​l−1​ln⁡(1+l).\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-1}(l-s)^{-1}\leqslant\left(\frac{l}{2}\right)^{-1}\sum\limits_{0\leqslant s<\frac{l}{2}}(s+1)^{-1}+\left(\frac{l}{2}+1\right)^{-1}\sum\limits_{\frac{l}{2}\leqslant s<l}(l-s)^{-1}\leqslant C_{3}l^{-1}\ln(1+l).

Reverse inequality

∑0⩽s<l(s+1)−1​(l−s)−1⩾∑0<s<l(s+1)−1​l−1⩾C​l−1​ln⁡(1+l).\sum\limits_{0\leqslant s<l}(s+1)^{-1}(l-s)^{-1}\geqslant\sum\limits_{0<s<l}(s+1)^{-1}l^{-1}\geqslant Cl^{-1}\ln(1+l).

The second statement is proved.

3) If α=1,0<β<1,\alpha=1,0<\beta<1, then from (5) we obtain

∑0<s<ls−1​(l−s)−β⩽(l2)−β​∑0<s<l2s−1+(l2)−1​∑l2⩽s<l(l−s)−β⩽\sum\limits_{0<s<l}s^{-1}(l-s)^{-\beta}\leqslant\left(\frac{l}{2}\right)^{-\beta}\sum\limits_{0<s<\frac{l}{2}}s^{-1}+\left(\frac{l}{2}\right)^{-1}\sum\limits_{\frac{l}{2}\leqslant s<l}(l-s)^{-\beta}\leqslant
⩽C​l−β​ln⁡(1+l).\leqslant Cl^{-\beta}\ln(1+l).

Lemma 1 is proved

Lemma 2.

Let θ,β∈(0,∞)\theta,\beta\in(0,\infty). Then, for any λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}, the following relation holds:

(8) ∑s=0n2−s​β​θ​(s+1)λ2​θ​(n−s+1)λ1​θ≍(n+1)λ1​θ\sum\limits_{s=0}^{n}2^{-s\beta\theta}(s+1)^{\lambda_{2}\theta}(n-s+1)^{\lambda_{1}\theta}\asymp(n+1)^{\lambda_{1}\theta}
(9) ∑s=0n2s​β​θ​(s+1)λ2​θ​(n−s+1)λ1​θ≍2n​β​θ​(n+1)λ2​θ\sum\limits_{s=0}^{n}2^{s\beta\theta}(s+1)^{\lambda_{2}\theta}(n-s+1)^{\lambda_{1}\theta}\asymp 2^{n\beta\theta}(n+1)^{\lambda_{2}\theta}

Proof. Let n∈ℕn\in\mathbb{N}, n⩽x<n+1n\leqslant x<n+1. Then

F⁡(x)=∫0x2−t​β​θ​(t+1)λ2​θ​(x−t+1)λ1​θ​𝑑t⩾F(x)=\int_{0}^{x}2^{-t\beta\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}(x-t+1)^{\lambda_{1}\theta}dt\geqslant
(10) ∑k=0n−12−k​β​θ​(k+1)λ2​θ​(n−k+1)λ1​θ.\sum\limits_{k=0}^{n-1}2^{-k\beta\theta}(k+1)^{\lambda_{2}\theta}(n-k+1)^{\lambda_{1}\theta}.

Therefore, it suffices to estimate the function F⁡(x)F(x).

Let β>0\beta>0. We will choose a number δ∈(0,β)\delta\in(0,\beta), then

F⁡(x)=2−x​θ​δ​∫0x2−t⁡(β−δ)​θ​(t+1)λ2​θ​2(x−t)​θ​δ​(x−t+1)λ1​θ​𝑑t.F(x)=2^{-x\theta\delta}\int_{0}^{x}2^{-t(\beta-\delta)\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}2^{(x-t)\theta\delta}(x-t+1)^{\lambda_{1}\theta}dt.

Since 0⩽x−t⩽x0\leqslant x-t\leqslant x and the function 2y​δ​(y+1)λ12^{y\delta}(y+1)^{\lambda_{1}} increases by [0,∞)[0,\infty), then

F⁡(x)⩽2−x​θ​δ​2x​θ​δ1​(x+1)λ1​θ​∫0x2−t⁡(β−δ)​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑tF(x)\leqslant 2^{-x\theta\delta}2^{x\theta\delta_{1}}(x+1)^{\lambda_{1}\theta}\int_{0}^{x}2^{-t(\beta-\delta)\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt
(11) ⩽(x+1)λ1​θ​∫0∞2−t⁡(β−δ)​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑t.\leqslant(x+1)^{\lambda_{1}\theta}\int_{0}^{\infty}2^{-t(\beta-\delta)\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt.

Since β−δ>0\beta-\delta>0, the integral

∫0∞2−t⁡(β−δ)​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑t\int_{0}^{\infty}2^{-t(\beta-\delta)\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt

converges. Hence from (11), we obtain

F⁡(x)⩽C⁡(β,θ,λ2)​(x+1)λ1​θF(x)\leqslant C(\beta,\theta,\lambda_{2})(x+1)^{\lambda_{1}\theta}

for λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}.

Let us now prove that this estimate is sharp. If λ1<0\lambda_{1}<0, then (x−t+1)λ1⩾(x+1)λ1(x-t+1)^{\lambda_{1}}\geqslant(x+1)^{\lambda_{1}} for 0⩽t⩽x0\leqslant t\leqslant x. Therefore,

F⁡(x)⩾(x+1)λ1​θ​∫01/22−t​δ1​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑tF(x)\geqslant(x+1)^{\lambda_{1}\theta}\int_{0}^{1/2}2^{-t\delta_{1}\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt

for x⩾1/2x\geqslant 1/2.

If λ1>0\lambda_{1}>0, then

F⁡(x)⩾∫0x/22−t​β​θ​(t+1)λ2​θ​(x−t+1)λ1​θ​𝑑t⩾(x2+1)λ1​θ​∫0x/22−t​β​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑tF(x)\geqslant\int_{0}^{x/2}2^{-t\beta\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}(x-t+1)^{\lambda_{1}\theta}dt\geqslant(\frac{x}{2}+1)^{\lambda_{1}\theta}\int_{0}^{x/2}2^{-t\beta\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt
⩾(x2+1)λ1​θ​∫01/42−t​β​θ​(t+1)λ2​θ​𝑑t\geqslant(\frac{x}{2}+1)^{\lambda_{1}\theta}\int_{0}^{1/4}2^{-t\beta\theta}(t+1)^{\lambda_{2}\theta}dt

for x⩾1/2x\geqslant 1/2.

Now relation (8) follows from these inequalities and (10), (11).

Let β<0\beta<0. We will choose the number η∈(0,−β)\eta\in(0,-\beta). Now taking into account that the function 2t​η​(t+1)λ22^{t\eta}(t+1)^{\lambda_{2}} is increasing and making the change of the variable y=x−ty=x-t, we get

F⁡(x)⩽2x​θ​η​(x+1)λ2​θ​∫0x2t⁡(−β−η)​θ​(x−t+1)λ1​θ​𝑑t=F(x)\leqslant 2^{x\theta\eta}(x+1)^{\lambda_{2}\theta}\int_{0}^{x}2^{t(-\beta-\eta)\theta}(x-t+1)^{\lambda_{1}\theta}dt=
=2x​θ​η​(x+1)λ2​θ​2x⁡(−β−η)​θ​∫0x2−y⁡(−β−η)​θ​(y+1)λ1​θ​𝑑y=2^{x\theta\eta}(x+1)^{\lambda_{2}\theta}2^{x(-\beta-\eta)\theta}\int_{0}^{x}2^{-y(-\beta-\eta)\theta}(y+1)^{\lambda_{1}\theta}dy
⩽(x+1)λ2​θ​2−x​β​θ​∫0∞2−y⁡(−β−η)​θ​(y+1)λ1​θ​𝑑y.\leqslant(x+1)^{\lambda_{2}\theta}2^{-x\beta\theta}\int_{0}^{\infty}2^{-y(-\beta-\eta)\theta}(y+1)^{\lambda_{1}\theta}dy.

It is not difficult to verify the accuracy of this estimate. The lemma is proved.

Next, we consider the sets Ym​(γ¯,n)={s¯∈ℤ+m:⟨s¯,γ¯⟩⩾n}Y^{m}(\bar{\gamma},n)=\{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}:\,\,\langle\bar{s},\bar{\gamma}\rangle\geqslant n\} and κm​(n,γ¯)={s¯∈ℤ+m:⟨s¯,γ¯⟩=n}\kappa^{m}(n,\bar{\gamma})=\{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}:\,\,\langle\bar{s},\bar{\gamma}\rangle=n\}, n∈ℤ+n\in\mathbb{Z_{+}}.

Lemma 3.

Let γ¯′=(γ1′,…,γm′)\overline{\gamma}^{{}^{\prime}}=(\gamma_{1}^{{}^{\prime}},\ldots,\gamma_{m}^{{}^{\prime}}), γ¯=(γ1,…,γm)\overline{\gamma}=(\gamma_{1},\ldots,\gamma_{m}), θ¯=(θ1,…,θm)\overline{\theta}=(\theta_{1},\ldots,\theta_{m}) and 0<γj′⩽γj0<\gamma_{j}^{{}^{\prime}}\leqslant\gamma_{j}, 0<θj<∞0<\theta_{j}<\infty, j=1,…,mj=1,\ldots,m and α∈(0,∞)\alpha\in(0,\infty). Then the following inequality holds:

‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=1m(sj+1)λj}s¯∈Ym(n,γ¯′)‖lθ¯<<2−n​α​δn∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j1}1θj,\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{m}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{m}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}}<<2^{-n\alpha\delta}n^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}},

where δ=min{γjγj′:j=1,…,m}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:j=1,\ldots,m\}, A={j:γjγj′=δ,j=1,…,m}A=\{j:\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}=\delta,j=1,\ldots,m\}, j1=min⁡{j:j∈A}j_{1}=\min\{j:j\in A\} and the numbers λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R} satisfy the conditions

min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j1}1θj,λj′+1θj′>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\,\,\lambda_{j^{\prime}}+\frac{1}{\theta_{j}^{\prime}}>0

and j′=max{j∈A}j^{\prime}=\max\{j\in A\}.

Proof. Let m=2m=2 and 1⩽θj<∞1\leqslant\theta_{j}<\infty, j=1,2j=1,2. Then, by the definition of the set Y2(n,γ¯′)Y^{2}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}) we have that

In:=‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=12(sj+1)λj}s¯∈Y2(n,γ¯′)‖lθ¯​(ℤ+2)=I_{n}:=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{2}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}=
{∑s2<nγ2′[∑s1⩾n−s2γ2′γ1′2−α​⟨s¯,γ¯⟩​θ1∏j=12(sj+1)λj​θ1]θ2θ1\Bigl\{\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}\Bigl[\sum\limits_{s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}}2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\theta_{1}}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}\theta_{1}}\Bigr]^{\frac{\theta_{2}}{\theta_{1}}}
(12) +∑s2⩾nγ2′[∑s1=0∞2−α​⟨s¯,γ¯⟩​θ1∏j=12(sj+1)λj​θ1]θ2θ1}1θ2.+\sum\limits_{s_{2}\geqslant\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}\Bigl[\sum\limits_{s_{1}=0}^{\infty}2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\theta_{1}}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}\theta_{1}}\Bigr]^{\frac{\theta_{2}}{\theta_{1}}}\Bigr\}^{\frac{1}{\theta_{2}}}.

Since the function (t+1)λj2t​ε\frac{(t+1)^{\lambda_{j}}}{2^{t\varepsilon}} decreases by [0,∞)[0,\infty), then

(13) ∑s1⩾n−s2γ2′γ1′2−s1​γ1​α​θ1​(s1+1)λ1​θ1⩽(n−s2γ2′γ1′+1)λ1​θ1​2−n−s2γ2′γ1′​γ1​ε​θ1​∑s1⩾n−s2γ2′γ1′2−s1​γ1​(α−ε)​θ1.\sum\limits_{s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{1}\gamma_{1}\alpha\theta_{1}}(s_{1}+1)^{\lambda_{1}\theta_{1}}\leqslant\Bigl(\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}+1\Bigr)^{\lambda_{1}\theta_{1}}2^{-\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\gamma_{1}\varepsilon\theta_{1}}\sum\limits_{s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{1}\gamma_{1}(\alpha-\varepsilon)\theta_{1}}.

We choose the number ε\varepsilon so that 0<ε<α0<\varepsilon<\alpha. Then from (13), we obtain

(14) ∑s1⩾n−s2γ2′γ1′2−s1​γ1​α​θ1(s1+1)λ1​θ1⩽C(n−s2γ2′+1)λ1​θ12−n−s2γ2′γ1′​γ1​α​θ1.\sum\limits_{s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{1}\gamma_{1}\alpha\theta_{1}}(s_{1}+1)^{\lambda_{1}\theta_{1}}\leqslant C\Bigl(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1\Bigr)^{\lambda_{1}\theta_{1}}2^{-\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\gamma_{1}\alpha\theta_{1}}.

It can be proved similarly that

(15) ∑s2⩾nγ2′2−s2​γ2​α​θ2​(s2+1)λ2​θ2⩽C​(n+1)λ2​θ2​2−n​γ2γ2′​α​θ2.\sum\limits_{s_{2}\geqslant\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{2}\gamma_{2}\alpha\theta_{2}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\leqslant C(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}.

Now, taking into account that the series

∑s1=0∞2−s1​γ1​α​θ1​(s1+1)λ1​θ1\sum\limits_{s_{1}=0}^{\infty}2^{-s_{1}\gamma_{1}\alpha\theta_{1}}(s_{1}+1)^{\lambda_{1}\theta_{1}}

converges, from inequalities (12), (14), and (15), we obtain.

In⩽C{2−n​γ1γ1′​α​θ2∑s2<nγ2′2−s2γ2′(γ2γ2′−γ1γ1′)αθ2(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2I_{n}\leqslant C\left\{2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{2}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}\right.
(16) +2−n​γ2γ2′​α​θ2(n+1)λ2​θ2}1θ2.\left.+2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\right\}^{\frac{1}{\theta_{2}}}.

We will estimate the sum

Bn=∑s2<nγ2′2−s2γ2′(γ2γ2′−γ1γ1′)αθ2(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2.B_{n}=\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{2}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}.

Let γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0. Then, by Lemma 2, we have

(17) Bn<<(n+1)λ1B_{n}<<(n+1)^{\lambda_{1}}

for any λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}. It follows from inequalities (16) and (17) that

(18) In<<{2−n​γ1γ1′​α​θ2​(n+1)λ1​θ2+2−n​γ2γ2′​α​θ2​(n+1)λ2​θ2}1θ2I_{n}<<\left\{2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}+2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\right\}^{\frac{1}{\theta_{2}}}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 for λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}.

Since 2−n⁡(γ2γ2′−γ1γ1′)​α​(n+1)λ2−λ1→02^{-n(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}-\lambda_{1}}\rightarrow 0 for n→∞n\rightarrow\infty, then

(19) 2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ2⩽2−n​γ1γ1′​α​(n+1)λ12^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}}

for any natural number n>n0n>n_{0}, n0n_{0} is some positive number.

Now from (18) and (19) it follows that

(20) In<<2−n​γ1γ1′​α​(n+1)λ1I_{n}<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 for λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}.

Let γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0. Then, by the second assertion of Lemma 2, we have

(21) Bn<<2n⁡(γ1γ1′−γ2γ2′)​α​(n+1)λ2B_{n}<<2^{n\bigl(\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\bigr)\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}

for any λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}. It follows from inequalities (16) and (21) that

(22) In<<2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ2I_{n}<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 for λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}.

Let γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0. Then, by Lemma 1, we have

(23) Bn=∑s2<nγ2′(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2<<(n+1)(λ1+λ2)​θ2+1B_{n}=\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}<<(n+1)^{(\lambda_{1}+\lambda_{2})\theta_{2}+1}

if min⁡{λ1+1θ2,λ2+1θ2}>0\min\{\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{2}},\,\,\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}\}>0.

If λ2​θ2+1=0\lambda_{2}\theta_{2}+1=0 and λ1⩾0\lambda_{1}\geqslant 0, then

(24) Bn=∑s2<nγ2′(s2+1)−1(n−s2γ2′+1)λ1​θ2<<(n+1)λ1​θ2ln(n+1).B_{n}=\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{-1}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}<<(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}\ln(n+1).

If λ2​θ2+1<0\lambda_{2}\theta_{2}+1<0 and λ1⩾0\lambda_{1}\geqslant 0, then

Bn<<(n+1)λ1​θ2.B_{n}<<(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}.

So if λ1⩾0\lambda_{1}\geqslant 0, then

(25) Bn<<{(n+1)λ1​θ2,if​λ2​θ2+1<0(n+1)λ1​θ2​ln⁡(n+1),if​λ2​θ2+1=0.B_{n}<<\left\{\begin{array}[]{rl}(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}},&\mbox{if}\,\,\lambda_{2}\theta_{2}+1<0\\ (n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}\ln(n+1),&\mbox{if}\,\,\lambda_{2}\theta_{2}+1=0.\end{array}\right.

Similarly, one can verify that if λ2⩾0\lambda_{2}\geqslant 0, then

Bn<<{(n+1)λ2​θ2,if​λ1​θ2+1<0(n+1)λ2​θ2​ln⁡(n+1),if​λ1​θ2+1=0B_{n}<<\left\{\begin{array}[]{rl}(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}},&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1<0\\ (n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\ln(n+1),&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1=0\end{array}\right.

in the case γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0.

Let λ1<0\lambda_{1}<0 and λ2<0\lambda_{2}<0. Then, as in the proof of Lemma 1, we have

(26) Bn=∑s2<n2γ2′(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2+∑n2γ2′⩽s2<nγ2′(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2.B_{n}=\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{2\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}+\sum\limits_{\frac{n}{2\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}.

It is known that

(27) ∑s2<n2γ2′(s2+1)λ2​θ2<<{(n+1)λ2​θ2+1,if​λ1​θ2+1>0,ln⁡(n+1),if​λ2​θ2+1=0,1,if​λ2​θ2+1<0.\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{2\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}<<\left\{\begin{array}[]{rl}(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}+1},&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1>0,\\ \ln(n+1),&\mbox{if}\,\,\lambda_{2}\theta_{2}+1=0,\\ 1,&\mbox{if}\,\,\lambda_{2}\theta_{2}+1<0.\end{array}\right.

Similarly

(28) ∑n2γ2′⩽s2<nγ2′(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2<<{(n+1)λ1​θ2+1,if​λ1​θ2+1>0,ln⁡(n+1),if​λ1​θ2+1=0,1,if​λ1​θ2+1<0.\sum\limits_{\frac{n}{2\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}<<\left\{\begin{array}[]{rl}(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}+1},&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1>0,\\ \ln(n+1),&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1=0,\\ 1,&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1<0.\end{array}\right.

Now from inequalities (26)–((29) it follows that

Bn=∑s2<nγ2′(s2+1)λ2​θ2(n−s2γ2′+1)λ1​θ2B_{n}=\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}}
(29) <<{(n+1)(λ1+λ2)​θ2+1,if​λ1​θ2+1>0,λ2​θ2+1>0(n+1)−1​ln⁡(n+1),if​λ1​θ2+1=λ2​θ2+1=0,max⁡{(n+1)λ1​θ2,(n+1)λ2​θ2},ifλ1θ2+1<0,λ2θ2+1<0.<<\left\{\begin{array}[]{rl}(n+1)^{(\lambda_{1}+\lambda_{2})\theta_{2}+1},&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1>0,\lambda_{2}\theta_{2}+1>0\\ (n+1)^{-1}\ln(n+1),&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1=\lambda_{2}\theta_{2}+1=0,\\ \max\{(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{2}},(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\},&\mbox{if}\,\,\lambda_{1}\theta_{2}+1<0,\lambda_{2}\theta_{2}+1<0.\end{array}\right.

in the case γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0.

From estimates (16), (23), and (29), we obtain

In<<{2−n​γ1γ1′​α​θ2​(n+1)(λ1+λ2)​θ2+1+2−n​γ2γ2′​α​θ2​(n+1)λ2​θ2}1θ2I_{n}<<\Bigl\{2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}(n+1)^{(\lambda_{1}+\lambda_{2})\theta_{2}+1}+2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{2}}(n+1)^{\lambda_{2}\theta_{2}}\Bigr\}^{\frac{1}{\theta_{2}}}
(30) <<2−n​α​δ(n+1)λ1+λ2+1θ2<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0, if min⁡{λ1+1θ2,λ2+1θ2}>0\min\{\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{2}},\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}\}>0, where δ=γ1γ1′=γ2γ2′\delta=\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}. If λ1+1θ2=0\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{2}}=0 and λ2+1θ2=0\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}=0, then from ( 16) and (29) we obtain

(31) In<<2−n​α​δ​(ln⁡(n+1)n+1)1θ2I_{n}<<2^{-n\alpha\delta}\Bigl(\frac{\ln(n+1)}{n+1}\Bigr)^{\frac{1}{\theta_{2}}}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0.

If λ1+1θ2<0\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{2}}<0 and λ2+1θ2<0\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}<0, then from ( 16) and (29) it follows that

(32) In<<2−n​α​δ​max⁡{(n+1)λ1,(n+1)λ2}I_{n}<<2^{-n\alpha\delta}\max\{(n+1)^{\lambda_{1}},(n+1)^{\lambda_{2}}\}

in the case γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0. This proved the lemma for 1⩽θj<∞1\leqslant\theta_{j}<\infty, j=1,2j=1,2.

Let θj=∞\theta_{j}=\infty, j=1,2j=1,2 and s¯=(s1,s2)∈Y2(n,γ¯′)\overline{s}=(s_{1},s_{2})\in Y^{2}(n,\overline{\gamma}^{{}^{\prime}}), then

2−⟨s¯,γ¯⟩​α∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​γ1γ1′​α2−s2γ2′(γ2γ2′−γ1γ1′)α(s2+1)λ2(n−s2γ2′+1)λ12^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}2^{-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}}

for s1⩾n−s2γ2′γ1s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}} and 0⩽s2<nγ2′0\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}.

If s1⩾0s_{1}\geqslant 0 and s2⩾nγ2′s_{2}\geqslant\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}, then

2−⟨s¯,γ¯⟩​α​∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​γ2γ2′​α​(nγ2′+1)λ2.2^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}+1)^{\lambda_{2}}.

Let γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0, then choosing the number η∈(0,(γ2γ2′−γ1γ1′)​α)\eta\in(0,(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha) and considering that the function 2t​(t+1)λ2^{t}(t+1)^{\lambda} increases by [0,+∞[0,+\infty, λ∈ℝ\lambda\in\mathbb{R} and 0<n−s2γ2′⩽n0<n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}\leqslant n, we have.

2−⟨s¯,γ¯⟩​α∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​γ1γ1′​α2−s2γ2′(γ2γ2′−γ1γ1′)α(s2+1)λ2(n−s2γ2′+1)λ12^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}2^{-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}}
=2−n​γ1γ1′​α2−n​η2−(n−s2γ2′)η(n−s2γ2′+1)λ12−s2γ2′((γ2γ2′−γ1γ1′)α−η)(s2+1)λ2=2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}2^{-n\eta}2^{-(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}})\eta}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}}2^{-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}((\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha-\eta)}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}}
⩽2−n​γ1γ1′​α​(n+1)λ1\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}}

for s1⩾n−s2γ2′γ1s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}} and 0⩽s2<nγ2′0\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}, λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2j=1,2.

Let γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, then choosing the number η∈(0,−(γ2γ2′−γ1γ1′)​α)\eta\in(0,-(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha), similarly one can prove that

2−⟨s¯,γ¯⟩​α​∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ22^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}

for s1⩾n−s2γ2′γ1s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}} and 0⩽s2<nγ2′0\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}, λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2j=1,2.

If γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0, then

2−⟨s¯,γ¯⟩​α∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​γ1γ1′​α(n+1)λ2(s2+1)λ2(n−s2γ2′+1)λ1⩽2−n​γ1γ1′​α(n+1)λ1+λ22^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}}\leqslant 2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{2}}

for s1⩾n−s2γ2′γ1s_{1}\geqslant\frac{n-s_{2}\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}{\gamma_{1}} and 0⩽s2<nγ2′0\leqslant s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}, λj⩾0\lambda_{j}\geqslant 0, j=1,2j=1,2.

Now, it follows from these inequalities that

In=sups¯∈Y2(n,γ¯′)2−⟨s¯,γ¯⟩​α∏j=12(sj+1)λj⩽2−n​α​δ(n+1)∑j∈Aλj,I_{n}=\sup_{\overline{s}\in Y^{2}(n,\overline{\gamma}^{{}^{\prime}})}2^{-\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\alpha}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\leqslant 2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}},

where λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2j=1,2 if A∖{j1}=∅A\setminus\{j_{1}\}=\emptyset and λj⩾0\lambda_{j}\geqslant 0, j=1,2j=1,2 if A∖{j1}≠∅A\setminus\{j_{1}\}\neq\emptyset, j1=min{j∈A}j_{1}=\min\{j\in A\}. This proves the lemma for m=2m=2.

Now consider the case m=3m=3.

In:=‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=13(sj+1)λj}s¯∈Y3(n,γ¯′)‖lθ¯​(ℤ+3)⩽I_{n}:=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{3}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}_{+}^{3})}\leqslant
⩽[∑s3<nγ3′(2−s3​γ3​α(s3+1)λ3‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈Y2(n−s3γ3′,γ¯′)‖lθ¯2​(ℤ+2))θ3]1θ3+\leqslant\Biggl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}\left(2^{-s_{3}\gamma_{3}\alpha}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in Y^{2}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}\right)^{\theta_{3}}\Biggr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}+
[∑s3⩾nγ3′(2−s3​γ3​α​(s3+1)λ3​‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩​∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈ℤ+2‖lθ¯2​(ℤ+2))θ3]1θ3\Biggl[\sum\limits_{s_{3}\geqslant\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}\left(2^{-s_{3}\gamma_{3}\alpha}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in\mathbb{Z}_{+}^{2}}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}}\right)^{\theta_{3}}\Biggr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}
(33) =σ1​(n)+σ2​(n),=\sigma_{1}(n)+\sigma_{2}(n),

where a¯2=(a1,a2)\bar{a}_{2}=(a_{1},a_{2}).

If γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 and λ1,λ2∈ℝ\lambda_{1},\lambda_{2}\in\mathbb{R}, then according to estimate (20) with nn replaced by n−s3γ3′n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}} we have

In−s3γ3′=‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈Y2(n−s3γ3′,γ¯′)‖lθ¯2​(ℤ+2)I_{n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in Y^{2}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}}
(34) <<2−(n−s3γ3′)γ1γ1′α(n−s3γ3′+1)λ1<<2^{-(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}})\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}}

for 0⩽s3<nγ3′0\leqslant s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}.

According to estimate (34), we have

(35) σ1(n)<<2−n​γ1γ1′​α[∑s3<nγ3′2−s3γ3′(γ3γ3′−γ1γ1′)αθ3(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ1​θ3]1θ3.\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}.

Let γ3γ3′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0. If γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0, then by the lemma 2 we get

(36) ∑s3<nγ3′2−s3γ3′(γ3γ3′−γ1γ1′)αθ3(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ1​θ3<<(n+1)λ1​θ3\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{3}}<<(n+1)^{\lambda_{1}\theta_{3}}

for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3. It now follows from inequalities (35) and (36) that

(37) σ1​(n)<<2−n​γ1γ1′​α​(n+1)λ1\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 and γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 , for δ=γ1γ1′\delta=\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}.

If γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, then according to what was proved inequality (22) with nn replaced by n−s3γ3′n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}} we have

In−s3γ3′=‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈Y2(n−s3γ3′,γ¯′)‖lθ¯2​(ℤ+2)I_{n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in Y^{2}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}}
(38) <<2−(n−s3γ3′)γ2γ2′α(n−s3γ3′+1)λ2<<2^{-(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}})\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{2}}

for 0⩽s3<nγ3′0\leqslant s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}. Therefore (see (35))

(39) σ1(n)<<2−n​γ2γ2′​α[∑s3<nγ3′2−s3γ3′(γ3γ3′−γ2γ2′)αθ3(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ2​θ3]1θ3.\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{2}\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}.

If γ3γ3′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, then γ3γ3′−γ2γ2′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}>0. Hence, by Lemma 2, from (39) we obtain

(40) σ1​(n)<<2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ2\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, for δ=γ2γ2′\delta=\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}} and for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3.

Estimates (37) and (40) can be jointly written in the following form

(41) σ1​(n)<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0, where δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}.

Let γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0. If γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0, then from the formula (35) by Lemma 2 we obtain

(42) σ1​(n)<<2−n​γ3γ3′​α​(n+1)λ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{3}}

for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3.

Let γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0. Since γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, then in formula (22) replacing nn by n−s3γ3′n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}} we obtain

(43) In−s3γ3′<<2−(n−s3γ3′)γ2γ2′α(n−s3γ3′+1)λ2I_{n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}<<2^{-(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}})\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{2}}

for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2j=1,2. Therefore

(44) σ1(n)<<2−n​γ2γ2′​α[∑s3<nγ3′2s3γ3′(γ2γ2′−γ3γ3′)αθ3(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ2​θ3]1θ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{2}\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3. If γ2γ2′−γ3γ3′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}>0, then by Lemma 2 from (44) we obtain

(45) σ1​(n)<<2−n​γ3γ3′​α​(n+1)λ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{3}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3.

Let γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, but γ2γ2′−γ3γ3′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}<0. Then, according to Lemma 2, from (44) we obtain

(46) σ1​(n)<<2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ2\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0 for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3.

Now estimates (42), (43), (45), and (46) can be jointly written in the following form

(47) σ1​(n)<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}

in the case γ3γ3′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, where δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}.

Let γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0. Then (see (34) and (35))

σ1(n)<<2−n​γ1γ1′​α[∑s3<nγ3′(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ1​θ3]1θ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}

if γ2γ2′−γ1γ1′>0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}>0, for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3. According to Lemma 1, from this we obtain

(48) σ1​(n)<<2−n​γ1γ1′​α​(n+1)λ1+λ3+1θ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{3}+\frac{1}{\theta_{3}}}

for min⁡{λ1+1θ3,λ3+1θ3}>0\min\{\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{3}},\lambda_{3}+\frac{1}{\theta_{3}}\}>0 and λ2∈ℝ\lambda_{2}\in\mathbb{R}.

Let γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0. Then (see (39))

(49) σ1(n)<<2−n​γ2γ2′​α[∑s3<nγ3′2−s3γ3′(γ3γ3′−γ2γ2′)αθ3(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)λ2​θ3]1θ3.\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}})\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{2}\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}.

Taking into account that γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0 we have γ3γ3′−γ2γ2′=γ1γ1′−γ2γ2′>0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}=\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}>0. Therefore, according to Lemma 2, from (49) we obtain

(50) σ1​(n)<<2−n​γ2γ2′​α​(n+1)λ2=C​2−n​α​δ​(n+1)λ2\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n+1)^{\lambda_{2}}=C2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\lambda_{2}}

for λj∈ℝ\lambda_{j}\in\mathbb{R}, j=1,2,3j=1,2,3, in the case γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0 and γ2γ2′−γ1γ1′<0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}<0, δ=γ2γ2′\delta=\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}} and A={2}A=\{2\}.

Let γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0 and γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0. Since γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0, then

In−s3γ3′<<2−(n−s3γ3′)αδ(n−s3γ3′+1)λ1+λ2+1θ2I_{n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}<<2^{-(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}})\alpha\delta}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}}

for min⁡{λ1+1θ2,λ2+1θ2}>0\min\{\lambda_{1}+\frac{1}{\theta_{2}},\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}\}>0. Therefore, since γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0, then

σ1(n)<<2−n​γ1γ1′​α[∑s3<nγ3′(s3+1)λ3​θ3(n−s3γ3′+1)(λ1+λ2+1θ2)​θ3]1θ3.\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}\Bigl[\sum\limits_{s_{3}<\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{(\lambda_{1}+\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}})\theta_{3}}\Bigr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}.

Now, according to Lemma 1, from this we obtain

(51) σ1(n)<<2−n​γ1γ1′​α(n−s3γ3′+1)λ1+λ2+λ3+1θ2+1θ3\sigma_{1}(n)<<2^{-n\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}\alpha}(n-s_{3}\gamma_{3}^{{}^{\prime}}+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{2}+\lambda_{3}+\frac{1}{\theta_{2}}+\frac{1}{\theta_{3}}}

for min⁡{λ1+λ2+1θ2+1θ3,λ3+1θ3}>0\min\{\lambda_{1}+\lambda_{2}+\frac{1}{\theta_{2}}+\frac{1}{\theta_{3}},\lambda_{3}+\frac{1}{\theta_{3}}\}>0, γ3γ3′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0 and γ2γ2′−γ1γ1′=0\frac{\gamma_{2}}{\gamma_{2}^{{}^{\prime}}}-\frac{\gamma_{1}}{\gamma_{1}^{{}^{\prime}}}=0.

If the set A∖{j0}A\setminus\{j_{0}\} is not empty, then estimates (48) and (51) can be written together in the following form

(52) σ1​(n)<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}

for min⁡{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λ3+1θ3}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{3}+\frac{1}{\theta_{3}}\}>0, where δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}, j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\}.

Now estimates (41), (47), and (52) can be written together in the following form

(53) σ1​(n)<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}

for min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}, j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\}, A={j=1,2,3:δ=γjγj′}A=\{j=1,2,3:\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}.

Further, it follows from inequalities (33) and (53) that

In<<[2−n​α​δ(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θjI_{n}<<\Bigl[2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}
(54) +[∑s3⩾nγ3′(2−s3​γ3​α(s3+1)λ3‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈ℤ+2‖lθ¯2​(ℤ+2))θ3]1θ3]+\Biggl[\sum\limits_{s_{3}\geqslant\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}\left(2^{-s_{3}\gamma_{3}\alpha}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in\mathbb{Z}_{+}^{2}}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}}\right)^{\theta_{3}}\Biggr]^{\frac{1}{\theta_{3}}}\Bigr]

for min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}, j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\}, A={j=1,2,3:δ=γjγj′}A=\{j=1,2,3:\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}.

Since α>0\alpha>0, then

‖{2−α⁡⟨s¯2,γ¯2⟩​∏j=13(sj+1)λj}s¯2∈ℤ+2‖lθ¯2​(ℤ+2)<∞\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{2},\overline{\gamma}_{2}\rangle}\prod_{j=1}^{3}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{2}\in\mathbb{Z}_{+}^{2}}\right\|_{l_{\bar{\theta}_{2}(\mathbb{Z}_{+}^{2})}}<\infty

and

∑s3⩾nγ3′2−s3​γ3​α​θ3​(s3+1)λ3​θ3⩽C​2−n​γ3γ3′​α​θ3​(n+1)λ3​θ3.\sum\limits_{s_{3}\geqslant\frac{n}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{3}\gamma_{3}\alpha\theta_{3}}(s_{3}+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}\leqslant C2^{-n\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{3}}(n+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}.

Therefore, from (54) we obtain

(55) In<<[2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj+2−n​γ3γ3′​α​θ3​(n+1)λ3​θ3]I_{n}<<\Bigl[2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}+2^{-n\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{3}}(n+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}\Bigr]

for min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}, j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\}, A={j=1,2,3:δ=γjγj′}A=\{j=1,2,3:\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}.

Since min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, then

(56) 2−n​γ3γ3′​α​θ3​(n+1)λ3​θ3<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈Aλj+∑j∈A∖{j0}1θj.2^{-n\frac{\gamma_{3}}{\gamma_{3}^{{}^{\prime}}}\alpha\theta_{3}}(n+1)^{\lambda_{3}\theta_{3}}<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}.

It now follows from inequalities (55) and (56) that

(57) In<<2−n​α​δ​(n+1)∑j∈AλjI_{n}<<2^{-n\alpha\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}\lambda_{j}}

for min{∑j∈A∖{j′}λj+∑j∈A∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, δ=min{γjγj′:j=1,2,3}\delta=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:\,\,j=1,2,3\} and j0=min{j=1,2,3:δ=γjγj′}j_{0}=\min\{j=1,2,3:\,\,\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}, j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\}, A={j=1,2,3:δ=γjγj′}A=\{j=1,2,3:\delta=\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}\}. This proves the lemma for m=3m=3.

Suppose that the assertion of the lemma is true for m−1⩾2m-1\geqslant 2, that is,

‖{2−α⁡⟨s¯m−1,γ¯m−1⟩∏j=1m−1(sj+1)λj}s¯m−1∈Ym−1(n,γ¯′)‖lθ¯​(ℤ+m−1)\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{m-1},\overline{\gamma}_{m-1}\rangle}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{m-1}\in Y^{m-1}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}^{m-1}_{+})}
(58) <<2−n​α​δm−1(n+1)∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,<<2^{-n\alpha\delta_{m-1}}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}},

under the condition min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0, where δm−1=min{γjγj′:j=1,…,m−1}\delta_{m-1}=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:j=1,\ldots,m-1\}, Am−1={j:γjγj′=δ,j=1,…,m−1}A_{m-1}=\{j:\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}=\delta,j=1,\ldots,m-1\}, j0=min⁡{j:j∈Am−1}j_{0}=\min\{j:j\in A_{m-1}\}, j′=max{j∈Am−1}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A_{m-1}\}, a¯m−1=(a1,…,am−1)\overline{a}_{m-1}=(a_{1},...,a_{m-1}).

We prove the lemma for mm. By the definition of the set Ym(n,γ¯′)Y^{m}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}) and by the Minkowski inequality, we obtain

In=‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=1m(sj+1)λj}s¯∈Ym(n,γ¯′)‖lθ¯<<I_{n}=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{m}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{m}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}}<<
{[∑0⩽sm<nγm′(2−sm​γm​α(sm+1)λm‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=1m−1(sj+1)λj}s¯∈Ym−1(n−smγm,γ¯′)‖lθ¯​(ℤ+m−1))θm]1θm\left\{\left[\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}\Bigl(2^{-s_{m}\gamma_{m}\alpha}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{m-1}(n-s_{m}\gamma_{m},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}_{+}^{m-1})}\Bigr)^{\theta_{m}}\right]^{\frac{1}{\theta_{m}}}\right.
+[∑sm⩾nγm′(2−sm​γm​α(sm+1)λm‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩∏j=1m−1(sj+1)λj}s¯∈ℤ+m−1‖lθ¯​(ℤ+m−1))θm]1θm}\left.+\left[\sum\limits_{s_{m}\geqslant\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}\Bigl(2^{-s_{m}\gamma_{m}\alpha}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m-1}}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}_{+}^{m-1})}\Bigr)^{\theta_{m}}\right]^{\frac{1}{\theta_{m}}}\right\}
(59) =C⁡{σ1​(n)+σ2​(n)}.=C\left\{\sigma_{1}(n)+\sigma_{2}(n)\right\}.

In order to estimate σ1​(n)\sigma_{1}(n), we use inequality (58). Then

σ1(n)<<[∑0⩽sm<nγm′(2−sm​γm​α(sm+1)λm\sigma_{1}(n)<<\left[\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}\Bigl(2^{-s_{m}\gamma_{m}\alpha}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}}\right.
(60) ×2−(n−smγm′)αδm−1∏j=1m−1(sj+1)λj(n−smγm′)∑j∈Am−1∖{j0}1θj)θm]1θm<<2−n​α​δm−1\left.\times 2^{-(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}})\alpha\delta_{m-1}}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}})^{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\Bigr)^{\theta_{m}}\right]^{\frac{1}{\theta_{m}}}<<2^{-n\alpha\delta_{m-1}}
×[∑0⩽sm<nγm′2−smγm′(γmγm′−δm−1)αθm(sm+1)λm​θm(n−smγm′+1)θm​(∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj)]1θm\times\left[\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1})\alpha\theta_{m}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\theta_{m}}(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}\right]^{\frac{1}{\theta_{m}}}

under the condition min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0.

If γmγm′−δm−1>0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}>0, then δm=min{γjγj′:j=1,…,m}=δm−1\delta_{m}=\min\{\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}:j=1,\ldots,m\}=\delta_{m-1}, Am={j:γjγj′=δ,j=1,…,m}=Am−1A_{m}=\{j:\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}=\delta,j=1,\ldots,m\}=A_{m-1}, j1=min⁡{j:j∈Am}=j0j_{1}=\min\{j:j\in A_{m}\}=j_{0}, j′=max{j∈Am−1}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A_{m-1}\}, a¯m−1=(a1,…,am−1)\overline{a}_{m-1}=(a_{1},...,a_{m-1}). Therefore ∑j∈Am∖{j1}1θj=∑j∈Am−1∖{j0}1θj\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}=\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}}.

Now, by using Lemma 2 from (60), we obtain

(61) σ1​(n)<<2−n​α​δm​(n+1)∑j∈Amλj+∑j∈Am∖{j1}1θj,\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A_{m}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}},

for λm∈ℝ\lambda_{m}\in\mathbb{R} and min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0

Let γmγm′−δm−1<0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}<0. Then γmγm′<γjγj′\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}<\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}, j=1,…,m−1j=1,...,m-1. Since δm−1−γmγm′>0\delta_{m-1}-\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}>0, by using Lemma 2 we have

∑0⩽sm<nγm′2−smγm′(γmγm′−δm−1)αθm(sm+1)λm​θm(n−smγm′+1)θm​(∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj)\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1})\alpha\theta_{m}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\theta_{m}}(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}
(62) <<2−n⁡(γmγm′−δm−1)​α​θm(n+1)λm​θm<<2^{-n(\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1})\alpha\theta_{m}}(n+1)^{\lambda_{m}\theta_{m}}

under the condition

min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0.\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0.

Now, from inequalities (60) and (62), we obtain

(63) σ1​(n)<<2−n​α​δm​(n+1)λm\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\lambda_{m}}

in the case γmγm′−δm−1<0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}<0 under the condition λm∈ℝ\lambda_{m}\in\mathbb{R} and

min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0.\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0.

Further, it follows from estimates (59) and (63) that

(64) In<<2−n​α​δm​(n+1)λmI_{n}<<2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\lambda_{m}}

in the case γmγm′−δm−1<0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}<0 under the condition λm∈ℝ\lambda_{m}\in\mathbb{R} and

(65) min{∑j∈Am−1∖{j′}λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj,λj′+1θj′}>0.\min\{\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0.

Let γmγm′−δm−1<0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}<0, then Am−1⊂AmA_{m-1}\subset A_{m} and j1=min⁡j∈Am=min⁡j∈Am−1=j0j_{1}=\min{j\in A_{m}}=\min{j\in A_{m-1}}=j_{0}. Therefore, by using Lemma 2, we obtain

∑0⩽sm<nγm′2−smγm′(γmγm′−δm−1)αθm(sm+1)λm​θm(n−smγm′+1)θm​(∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj)\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}2^{-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}(\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1})\alpha\theta_{m}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\theta_{m}}(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}
=∑0⩽sm<nγm′(sm+1)λm​θm(n−smγm′+1)θm​(∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj)=\sum\limits_{0\leqslant s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\theta_{m}}(n-s_{m}\gamma_{m}^{{}^{\prime}}+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}
(66) <<(n+1)θm​(∑j∈Am−1λj+∑j∈Am−1∖{j0}1θj)+λm​θm+1=C(n+1)θm​(∑j∈Amλj+∑j∈Am∖{j1}1θj)<<(n+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m-1}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m-1}\setminus\{j_{0}\}}\frac{1}{\theta_{j}})+\lambda_{m}\theta_{m}+1}=C(n+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}

in the case γmγm′−δm−1=0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}=0 under the condition λm+1θm>0\lambda_{m}+\frac{1}{\theta_{m}}>0 and (65).

Now, from inequalities (60) and (66) it follows that

σ1​(n)<<2−n​α​δm​(n+1)θm​(∑j∈Amλj+∑j∈Am∖{j1}1θj)\sigma_{1}(n)<<2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}

in the case γmγm′−δm−1=0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}=0 under the condition

min{∑j∈Am∖{j′}λj+∑j∈Am∖{j1}1θj,λm+1θm>0.\min\{\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{m}+\frac{1}{\theta_{m}}>0.

Therefore, from inequality (59) we obtain

In<<[2−n​α​δm​(n+1)θm​(∑j∈Amλj+∑j∈Am∖{j1}1θj)+2−n​α​γmγm′​(n+1)λm]I_{n}<<\Bigl[2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}+2^{-n\alpha\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}}(n+1)^{\lambda_{m}}\Bigr]
<<2−n​α​δm(n+1)θm​(∑j∈Amλj+∑j∈Am∖{j1}1θj)<<2^{-n\alpha\delta_{m}}(n+1)^{\theta_{m}(\sum\limits_{j\in A_{m}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}})}

in the case γmγm′−δm−1=0\frac{\gamma_{m}}{\gamma_{m}^{{}^{\prime}}}-\delta_{m-1}=0 under the condition

min{∑j∈Am∖{j′}λj+∑j∈Am∖{j1}1θj,λm+1θm>0.\min\{\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j^{\prime}\}}\lambda_{j}+\sum\limits_{j\in A_{m}\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}},\lambda_{m}+\frac{1}{\theta_{m}}>0.

Lemma 3 is proved.

Lemma 4.

Let γ¯=(γ1,…,γm)\overline{\gamma}=(\gamma_{1},\ldots,\gamma_{m}), ε¯=(ε1,…,εm)\overline{\varepsilon}=(\varepsilon_{1},\ldots,\varepsilon_{m}) and 0<γj0<\gamma_{j}, 0<εj⩽∞0<\varepsilon_{j}\leqslant\infty, λj\lambda_{j}, j=1,…,mj=1,\ldots,m, m⩾2m\geqslant 2 and α∈(0,∞)\alpha\in(0,\infty), then

Jn=‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩​∏j=1m(sj+1)λj}s¯∈κm​(n,γ¯)‖lθ¯>>2−n​α​n∑j=1mλj+∑j=2m1εj.J_{n}=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{m}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in\kappa^{m}(n,\bar{\gamma})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}}>>2^{-n\alpha}n^{\sum\limits_{j=1}^{m}\lambda_{j}+\sum\limits_{j=2}^{m}\frac{1}{\varepsilon_{j}}}.

Proof. Let m=2m=2. Then, by the definition of the set κ2(n,γ¯′)\kappa^{2}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}) and Lemma 2 we have that

Jn:=‖{2−α​⟨s¯,γ¯⟩​∏j=12(sj+1)λj}s¯∈κ2​(n,γ¯)‖lθ¯⩾J_{n}:=\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}\in\kappa^{2}(n,\bar{\gamma})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}}\geqslant
{∑s2<nγ2[∑s1=n−s2​γ2γ12−α​⟨s¯,γ¯⟩​ε1​∏j=12(sj+1)λj​ε1]ε2ε1}1ε2\Bigl\{\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}}}\Bigl[\sum\limits_{s_{1}=\frac{n-s_{2}\gamma_{2}}{\gamma_{1}}}2^{-\alpha\langle\overline{s},\overline{\gamma}\rangle\varepsilon_{1}}\prod_{j=1}^{2}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}\varepsilon_{1}}\Bigr]^{\frac{\varepsilon_{2}}{\varepsilon_{1}}}\Bigr\}^{\frac{1}{\varepsilon_{2}}}
=2−n​α​{∑s2<nγ2(s2+1)λ2​ε2​(n−s2​γ2+1)λ1​ε2}1ε2>>2−n​α​(n+1)λ1+λ2+1ε2.=2^{-n\alpha}\Bigl\{\sum\limits_{s_{2}<\frac{n}{\gamma_{2}}}(s_{2}+1)^{\lambda_{2}\varepsilon_{2}}(n-s_{2}\gamma_{2}+1)^{\lambda_{1}\varepsilon_{2}}\Bigr\}^{\frac{1}{\varepsilon_{2}}}>>2^{-n\alpha}(n+1)^{\lambda_{1}+\lambda_{2}+\frac{1}{\varepsilon_{2}}}.

Now suppose that the lemma is true for m−1⩾2m-1\geqslant 2, that is,

‖{2−α⁡⟨s¯m−1,γ¯m−1⟩​∏j=1m−1(sj+1)λj}s¯m−1∈κm−1​(n,γ¯)‖lθ¯​(ℤ+m−1)\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{m-1},\overline{\gamma}_{m-1}\rangle}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{m-1}\in\kappa^{m-1}(n,\bar{\gamma})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}^{m-1}_{+})}
(67) >>2−n​α(n+1)∑j=1m−1λj+∑j=2m−11εj,>>2^{-n\alpha}(n+1)^{\sum\limits_{j=1}^{m-1}\lambda_{j}+\sum\limits_{j=2}^{m-1}\frac{1}{\varepsilon_{j}}},

Let us prove the assertion of the lemma for mm. By the definition of the set κ2(n,γ¯′)\kappa^{2}(n,\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}), according to assumption (67) and Lemma 2, we have

Jn=J_{n}=
{∑sm<nγm2−sm​γm​α​εm​(sm+1)λm​εm​‖{2−α⁡⟨s¯m−1,γ¯m−1⟩​∏j=1m−1(sj+1)λj}s¯m−1∈κm−1​(n,γ¯)‖lθ¯​(ℤ+m−1)εm}1εm\Biggl\{\sum\limits_{s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}}}2^{-s_{m}\gamma_{m}\alpha\varepsilon_{m}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\varepsilon_{m}}\left\|\left\{2^{-\alpha\langle\overline{s}_{m-1},\overline{\gamma}_{m-1}\rangle}\prod_{j=1}^{m-1}(s_{j}+1)^{\lambda_{j}}\right\}_{\bar{s}_{m-1}\in\kappa^{m-1}(n,\bar{\gamma})}\right\|_{l_{\bar{\theta}}(\mathbb{Z}^{m-1}_{+})}^{\varepsilon_{m}}\Biggr\}^{\frac{1}{\varepsilon_{m}}}
>>2−n​α{∑sm<nγm(sm+1)λm​εm(n−smγm+1)(∑j=1m−1λj+∑j=2m−11εj)​εm}1εm>>2^{-n\alpha}\Biggl\{\sum\limits_{s_{m}<\frac{n}{\gamma_{m}}}(s_{m}+1)^{\lambda_{m}\varepsilon_{m}}(n-s_{m}\gamma_{m}+1)^{(\sum\limits_{j=1}^{m-1}\lambda_{j}+\sum\limits_{j=2}^{m-1}\frac{1}{\varepsilon_{j}})\varepsilon_{m}}\Biggr\}^{\frac{1}{\varepsilon_{m}}}
>>2−n​α(n+1)∑j=1mλj+∑j=2m1εj.>>2^{-n\alpha}(n+1)^{\sum\limits_{j=1}^{m}\lambda_{j}+\sum\limits_{j=2}^{m}\frac{1}{\varepsilon_{j}}}.

The lemma is proved.

Remark 1.

Lemma 3 for λj=0\lambda_{j}=0, θj=θ\theta_{j}=\theta, j=1,…,mj=1,...,m and γj=γj′=1\gamma_{j}=\gamma_{j}^{{}^{\prime}}=1 for j=1,…,νj=1,\ldots,\nu and 1<γj′<γj1<\gamma_{j}^{{}^{\prime}}<\gamma_{j} for j=ν+1,…,mj=\nu+1,...,m was proved earlier in [21, Lemma 2]. In the case λj=0\lambda_{j}=0, 1⩽θj<∞1\leqslant\theta_{j}<\infty, j=1,…,mj=1,...,m and γj=γj′=1\gamma_{j}=\gamma_{j}^{{}^{\prime}}=1 for j=1,…,νj=1,\ldots,\nu and 1<γj′<γj1<\gamma_{j}^{{}^{\prime}}<\gamma_{j} for j=ν+1,…,mj=\nu+1,...,m Lemma 3 is given in [13], [14]. For λj=0\lambda_{j}=0, j=1,…,mj=1,...,m from Lemma 3 and Lemma 4 we obtain cite [Lemma 2 and Lemma 3] 17.

2. Main results

We now present the main results of the article.

Theorem 1.

Let p¯=(p1,…,pm)\bar{p}=(p_{1},\ldots,p_{m}), q¯=(q1,…,qm)\bar{q}=(q_{1},\ldots,q_{m}), α¯=(α1,…,αm)\bar{\alpha}=(\alpha_{1},\ldots,\alpha_{m}), β¯=(β1,…,βm)\bar{\beta}=(\beta_{1},\ldots,\beta_{m}), τ¯(1)=(τ1(1),…,τm(1))\bar{\tau}^{(1)}=(\tau_{1}^{(1)},\ldots,\tau_{m}^{(1)}), τ¯(2)=(τ1(2),…,τm(2))\bar{\tau}^{(2)}=(\tau_{1}^{(2)},\ldots,\tau_{m}^{(2)}), γ¯=(γ1,…,γm)\bar{\gamma}=(\gamma_{1},\ldots,\gamma_{m}), γ¯′=(γ1′,…,γm′)\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}=(\gamma_{1}^{{}^{\prime}},\ldots,\gamma_{m}^{{}^{\prime}}), r¯=(r1,…,rm)\bar{r}=(r_{1},\ldots,r_{m}), θ¯=(θ1,…,θm)\bar{\theta}=(\theta_{1},\ldots,\theta_{m}) and 0<θj⩽∞0<\theta_{j}\leqslant\infty, 1<τj(1),τj(2)<+∞,1<\tau_{j}^{(1)},\tau_{j}^{(2)}<+\infty, 1<pj<qj<+∞,1<p_{j}<q_{j}<+\infty, αj,βj∈ℝ\alpha_{j},\beta_{j}\in\mathbb{R}, rj>1pj−1qjr_{j}>\frac{1}{p_{j}}-\frac{1}{q_{j}}, γj=rj+1qj−1pjrj0+1qj0−1pj0\gamma_{j}=\frac{r_{j}+\frac{1}{q_{j}}-\frac{1}{p_{j}}}{r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}}}, 1⩽γj′⩽γj1\leqslant\gamma_{j}^{{}^{\prime}}\leqslant\gamma_{j}, j=1,…,mj=1,...,m and rj0+1qj0−1pj0=min{rj+1qj−1pj:j=1,…,m}r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}}=\min\{r_{j}+\frac{1}{q_{j}}-\frac{1}{p_{j}}:j=1,...,m\}, A=min{j:γjγj′=1,j=1,…,m}A=\min\{j:\frac{\gamma_{j}}{\gamma_{j}^{{}^{\prime}}}=1,\,\,j=1,...,m\}, j1=min{j∈A}j_{1}=\min\{j\in A\}.

If

min{∑j∈A∖{j′}(βj−αj)+∑j∈A∖{j1}(1τj(2)−1θj),βj′−αj′+1τj′(2)−1θj′}>0,\min\{\sum\limits_{j\in A\setminus\{j^{{}^{\prime}}\}}(\beta_{j}-\alpha_{j})+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\left(\frac{1}{\tau_{j}^{(2)}}-\frac{1}{\theta_{j}}\right),\,\,\beta_{j^{{}^{\prime}}}-\alpha_{j^{{}^{\prime}}}+\frac{1}{\tau_{j^{{}^{\prime}}}^{(2)}}-\frac{1}{\theta_{j^{{}^{\prime}}}}\}>0,

then

En(γ¯′)(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯B)q¯,β¯,τ¯(2)≍2−n⁡(rj0+1qj0−1pj0)n∑j∈A(βj−αj)+∑j∈A∖{j1}(1τj(2)−1θj)+,E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}\left(S^{\bar{r}}_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}B\right)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\asymp 2^{{}^{{}^{-n\Bigl(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}}\Bigr)}}}n^{\sum\limits_{j\in A}(\beta_{j}-\alpha_{j})+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}(\frac{1}{\tau_{j}^{(2)}}-\frac{1}{\theta_{j}})_{+}},

where j′=max{j∈A}j^{{}^{\prime}}=\max\{j\in A\} and a+=max⁡{a,0}a_{+}=\max\{a,0\}.

Proof. Since φj​(t)=t1pj​(1+|log2⁡t|)αj\varphi_{j}(t)=t^{\frac{1}{p_{j}}}(1+|\log_{2}t|)^{\alpha_{j}} and ψj​(t)=t1qj​(1+|log2⁡t|)βj\psi_{j}(t)=t^{\frac{1}{q_{j}}}(1+|\log_{2}t|)^{\beta_{j}} for t∈(0,1]t\in(0,1] and rj>1pj−1qjr_{j}>\frac{1}{p_{j}}-\frac{1}{q_{j}}, j=1,…,mj=1,\ldots,m, then the series

∑sj=0∞(ψj​(2−sj)φj​(2−sj)​2−sj​rj)εj=∑sj=0∞(2−sj​(rj+1qj−1pj)​(sj+1)βj−αj)εj\sum\limits_{s_{j}=0}^{\infty}\Bigl(\frac{\psi_{j}(2^{-s_{j}})}{\varphi_{j}(2^{-s_{j}})}2^{-s_{j}r_{j}}\Bigr)^{\varepsilon_{j}}=\sum\limits_{s_{j}=0}^{\infty}\Bigl(2^{-s_{j}(r_{j}+\frac{1}{q_{j}}-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}+1)^{\beta_{j}-\alpha_{j}}\Bigr)^{\varepsilon_{j}}

converge for j=1,…,mj=1,\ldots,m.

Therefore, by Theorem 3 [16], with γ¯\overline{\gamma} replaced by γ¯′\overline{\gamma}^{{}^{\prime}}, we have

(68) En(γ¯′)(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯B)q¯,β¯,τ¯(2)⩽C‖{∏j=1m2−sj​(rj+1qj−1pj)(sj+1)βj−αj}s¯∈Ym(γ¯′,n)‖ε¯,E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\leqslant C\left\|\left\{\prod_{j=1}^{m}2^{-s_{j}(r_{j}+\frac{1}{q_{j}}-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}+1)^{\beta_{j}-\alpha_{j}}\right\}_{\bar{s}\in Y^{m}(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}},n)}\right\|_{\bar{\varepsilon}},

where ε¯=(ε1,…,εm),\bar{\varepsilon}=(\varepsilon_{1},...,\varepsilon_{m}), εj=τj​βj′,\varepsilon_{j}=\tau_{j}\beta_{j}^{\prime}, 1βj+1βj′=1,\frac{1}{\beta_{j}}+\frac{1}{\beta_{j}^{\prime}}=1, βj=θjτj(2).\beta_{j}=\frac{\theta_{j}}{\tau_{j}^{(2)}}.

Now applying Lemma 3 with λj=βj−αj\lambda_{j}=\beta_{j}-\alpha_{j} and θj=εj\theta_{j}=\varepsilon_{j}, j=1,…,mj=1,\ldots,m, α=rj0+1qj0−1pj0\alpha=r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}} from (68) we get

En(γ¯′)(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯B)q¯,β¯,τ¯(2)⩽C2−n⁡(rj0+1qj0−1pj0)(n+1)∑j∈A(βj−αj)+∑j∈A∖{j1}(1τj(2)−1θj)E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\leqslant C2^{-n(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}(\beta_{j}-\alpha_{j})+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}(\frac{1}{\tau_{j}^{(2)}}-\frac{1}{\theta_{j}})}

in the case 1<τj(2)<θj⩽∞1<\tau_{j}^{(2)}<\theta_{j}\leqslant\infty, j=1,…,mj=1,\ldots,m.

Let 1⩽θj⩽τj(2)<∞1\leqslant\theta_{j}\leqslant\tau_{j}^{(2)}<\infty, j=1,…,mj=1,\ldots,m. Then it follows from the second statement of Theorem 3 [16] that

En(γ¯′)(Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯B)q¯,β¯,τ¯(2)⩽C2−n⁡(rj0+1qj0−1pj0)​δ(n+1)∑j=1m(βj−αj).E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B)_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\leqslant C2^{-n(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})\delta}(n+1)^{\sum\limits_{j=1}^{m}(\beta_{j}-\alpha_{j})}.

The upper bound is proved.

We now prove the lower bound. Let A={j:γj′=γj,j=1,…,m}A=\{j:\gamma_{j}^{{}^{\prime}}=\gamma_{j},\,\,j=1,...,m\}, j1=min{j∈A}j_{1}=\min\{j\in A\} and B={j:τj(2)<θj,j=1,…,m}={1,…,m}B=\{j:\tau_{j}^{(2)}<\theta_{j},\,\,j=1,...,m\}=\{1,...,m\}. Then A∩B∪{j1}=AA\cap B\cup\{j_{1}\}=A. We put s¯0=(s10,…,sm0)\overline{s}^{0}=(s_{1}^{0},...,s_{m}^{0}), where sj0=sjs_{j}^{0}=s_{j} for j∈Aj\in A and sj0=0s_{j}^{0}=0 for j∉Aj\notin A.

Consider the function

f1,n(x¯)=n−∑j∈A∖{j1}1θj∑⟨s¯0,γ¯⟩=n∏j=1m2−sj0​(rj+1−1pj)(sj0+1)−αj∑k¯∈ρ⁡(s¯0)ei​⟨k¯,x¯⟩.f_{1,n}(\overline{x})=n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\sum\limits_{\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}\rangle=n}\prod_{j=1}^{m}2^{-s_{j}^{0}(r_{j}+1-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}^{0}+1)^{-\alpha_{j}}\sum_{\bar{k}\in\rho(\bar{s}^{0})}e^{i\langle\bar{k},\bar{x}\rangle}.

Then, according to continuity, the function f1,n∈Lp¯,α¯,τ¯(1)∗​(𝕋m)f_{1,n}\in L_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)}}^{*}(\mathbb{T}^{m}).

The relation is known (see [19], [20] )

(69) ‖∑k¯∈ρ⁡(s¯)ei​⟨k¯,x¯⟩‖p¯,α¯,τ¯∗=∏j=1m‖∑kj=2sj−12sj−1ei​kj​xj‖pj,αj,τj∗≍∏j=1m2sj​(1−1pj)​(sj+1)αj,\Bigl\|\sum_{\bar{k}\in\rho(\bar{s})}e^{i\langle\bar{k},\bar{x}\rangle}\Bigr\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}}^{*}=\prod_{j=1}^{m}\Bigl\|\sum_{k_{j}=2^{s_{j}-1}}^{2^{s_{j}}-1}e^{ik_{j}x_{j}}\Bigr\|_{p_{j},\alpha_{j},\tau_{j}}^{*}\asymp\prod_{j=1}^{m}2^{s_{j}(1-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}+1)^{\alpha_{j}},\,\,

for 1<pj,τj<+∞,1<p_{j},\tau_{j}<+\infty,\,\,, αj∈ℝ\alpha_{j}\in\mathbb{R}, sj∈ℕs_{j}\in\mathbb{N}, j=1,…,mj=1,...,m.

Taking into account relation (69), we obtain

(70) ∥{∏j=1m2sj​(rjCLOSE∥δs¯(f1,n)∥p¯,α¯,τ¯(1)∗}s¯∈ℤ+m∥lθ¯≍n−∑j∈A∖{j1}1θj∥{χκ(γ¯′,n)(s¯0)}⟨s¯0,γ¯′⟩=n∥lθ¯,\Bigl\|\Bigl\{\prod_{j=1}^{m}2^{s_{j}(r_{j}}\|\delta_{\bar{s}}(f_{1,n})\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)}}^{*}\Bigr\}_{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}}\Bigr\|_{l_{\bar{\theta}}}\asymp n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\Bigl\|\Bigl\{\chi_{\kappa(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}},n)}(\bar{s}^{0})\Bigr\}_{\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle=n}\Bigr\|_{l_{\bar{\theta}}},

where χκ(γ¯′,n)\chi_{\kappa(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}},n)}—characteristic function of a set κ(γ¯′,n)={s¯=(s1,…,sm)∈ℤ+m:⟨s¯,γ¯′⟩=n}\kappa(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}},n)=\{\bar{s}=(s_{1},...,s_{m})\in\mathbb{Z}_{+}^{m}:\,\,\langle\bar{s},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle=n\}.

Let s¯~=(sj1,…,sj|A|)\tilde{\bar{s}}=(s_{j_{1}},...,s_{j_{|A|}}), γ¯~′=(γj1,…,γj|A|)\tilde{\bar{\gamma}}^{{}^{\prime}}=(\gamma_{j_{1}},...,\gamma_{j_{|A|}}), where ji∈Aj_{i}\in A, i=1,…,|A|i=1,...,|A| and |A||A|– the number of elements of the set AA. Then ⟨s¯0,γ¯′⟩=∑j∈Asjγj′=∑i=1|A|sjiγji=⟨s¯~,γ¯~′⟩\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle=\sum\limits_{j\in A}s_{j}\gamma_{j}^{{}^{\prime}}=\sum\limits_{i=1}^{|A|}s_{j_{i}}\gamma_{j_{i}}=\langle\tilde{\bar{s}},\tilde{\bar{\gamma}}^{{}^{\prime}}\rangle.

Therefore, by Lemma 3 [17], relation (70) can be rewritten in the following form

∥{∏j=1m2sj​rj∥δs¯(f1,n)∥p¯,α¯,τ¯(1)∗}s¯∈ℤ+m∥lθ¯≍n−∑j∈A∖{j1}1θj∥{χκ(γ¯~′,|A|)(s¯~)}⟨s¯~,γ¯~⟩=n∥lθ¯≍C1,\Bigl\|\Bigl\{\prod_{j=1}^{m}2^{s_{j}r_{j}}\|\delta_{\bar{s}}(f_{1,n})\|_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)}}^{*}\Bigr\}_{\bar{s}\in\mathbb{Z}_{+}^{m}}\Bigr\|_{l_{\bar{\theta}}}\asymp n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\Bigl\|\Bigl\{\chi_{\kappa(\tilde{\bar{\gamma}}^{{}^{\prime}},|A|)}(\tilde{\bar{s}})\Bigr\}_{\langle\tilde{\bar{s}},\tilde{\bar{\gamma}}\rangle=n}\Bigr\|_{l_{\bar{\theta}}}\asymp C_{1},

where κ⁡(γ¯~,|A|)={s¯~=(sj1,…,sj|A|):⟨s¯~,γ¯~⟩=n}\kappa(\tilde{\bar{\gamma}},|A|)=\{\tilde{\bar{s}}=(s_{j_{1}},...,s_{j_{|A|}}):\,\,\langle\tilde{\bar{s}},\tilde{\bar{\gamma}}\rangle=n\} and χκ⁡(γ¯~,|A|)​(s¯~)\chi_{\kappa(\tilde{\bar{\gamma}},|A|)}(\tilde{\bar{s}}) —characteristic function of a set κ⁡(γ¯~,|A|)\kappa(\tilde{\bar{\gamma}},|A|).

Thus, the function F1,n=C1−1​f1,n∈Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯​BF_{1,n}=C_{1}^{-1}f_{1,n}\in S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B.

By the definition of the best approximation of a function and by Theorem 2, we have

En(γ¯′)(F1,n)q¯,β¯,τ¯(2)⩾∥F1,n∥q¯,β¯,τ¯(2)⩾C∥{∏j=1m2sj​(1τj−1qj)∥δs¯0(f1,n)∥τ¯,τ¯(2)∗}⟨s¯0,γ¯′⟩=n∥lτ¯(2),E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(F_{1,n})_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\geqslant\|F_{1,n}\|_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\geqslant C\Bigl\|\Bigl\{\prod_{j=1}^{m}2^{s_{j}(\frac{1}{\tau_{j}}-\frac{1}{q_{j}})}\|\delta_{\bar{s}^{0}}(f_{1,n})\|_{\bar{\tau},\bar{\tau}^{(2)}}^{*}\Bigr\}_{\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle=n}\Bigr\|_{l_{\bar{\tau}^{(2)}}},

where τ¯=(τ1,…,τm)\bar{\tau}=(\tau_{1},...,\tau_{m}) and 1<qj<τj<∞1<q_{j}<\tau_{j}<\infty, j=1,…,mj=1,...,m. Hence, taking into account relation (69) and Lemma 3, we obtain

En(γ¯′)(F1,n)q¯,β¯,τ¯(2)>>n−∑j∈A∖{j1}1θj∥{2−⟨s¯0,γ¯′⟩(rj0+1qj0−1pj0)}⟨s¯0,γ¯′⟩=n∏j=1m(sj0+1)βj−αj∥lτ¯(2)E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(F_{1,n})_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}>>n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\Bigl\|\Bigl\{2^{-\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})}\Bigr\}_{\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle=n}\prod_{j=1}^{m}(s_{j}^{0}+1)^{\beta_{j}-\alpha_{j}}\Bigr\|_{l_{\bar{\tau}^{(2)}}}
>>n−∑j∈A∖{j1}1θj∥{2−⟨s¯~,γ¯~⟩​(rj0+1qj0−1pj0)∏i=1|A|(sji~+1)βj−αj}s¯~∈κ(γ¯~′,|A|)∥lτ¯(2).>>n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\Bigl\|\Bigl\{2^{-\langle\tilde{\bar{s}},\tilde{\bar{\gamma}}\rangle(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})}\prod_{i=1}^{|A|}(\tilde{s_{j_{i}}}+1)^{\beta_{j}-\alpha_{j}}\Bigr\}_{\tilde{\bar{s}}\in\kappa(\tilde{\bar{\gamma}}^{{}^{\prime}},|A|)}\Bigr\|_{l_{\bar{\tau}^{(2)}}}.

Now, using Lemma 3 for λji=βji−αji\lambda_{j_{i}}=\beta_{j_{i}}-\alpha_{j_{i}}, i=1,…,|A|i=1,...,|A|, from this we obtain

En(γ¯′)(F1,n)q¯,β¯,τ¯(2)>>2−n⁡(rj0+1qj0−1pj0)(n+1)∑j∈A(βj−αj)+∑j∈A∖{j1}(1τj(2)−1θj)E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(F_{1,n})_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}>>2^{-n(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}(\beta_{j}-\alpha_{j})+\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}(\frac{1}{\tau_{j}^{(2)}}-\frac{1}{\theta_{j}})}

in the case 1<τj(2)<θj⩽∞1<\tau_{j}^{(2)}<\theta_{j}\leqslant\infty, j=1,…,mj=1,\ldots,m.

Let 1⩽θj⩽τj(2)<∞1\leqslant\theta_{j}\leqslant\tau_{j}^{(2)}<\infty, j=1,…,mj=1,\ldots,m. We will consider the function

f2,n​(x¯)=∏j=1m2−sj​(rj+1−1pj)​(sj+1)−αj​∑k¯∈ρ⁡(s¯)ei​⟨k¯,x¯⟩f_{2,n}(\overline{x})=\prod_{j=1}^{m}2^{-s_{j}(r_{j}+1-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}+1)^{-\alpha_{j}}\sum_{\bar{k}\in\rho(\bar{s})}e^{i\langle\bar{k},\bar{x}\rangle}

for ⟨s¯,γ¯′⟩⩾n\langle\bar{s},\bar{\gamma}^{{}^{\prime}}\rangle\geqslant n. Then, using relation (69), we obtain that the function F2,n=C1−1​f2,n∈Sp¯,α¯,τ¯(1),θ¯r¯​BF_{2,n}=C_{1}^{-1}f_{2,n}\in S_{\bar{p},\bar{\alpha},\bar{\tau}^{(1)},\bar{\theta}}^{\bar{r}}B and

En(γ¯′)(F2,n)q¯,β¯,τ¯(2)⩾∥F2,n∥q¯,β¯,τ¯(2)>>2−n⁡(rj0+1qj0−1pj0)(n+1)∑j∈A(βj−αj).E_{n}^{(\bar{\gamma}^{{}^{\prime}})}(F_{2,n})_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}\geqslant\|F_{2,n}\|_{\bar{q},\bar{\beta},\bar{\tau}^{(2)}}>>2^{-n(r_{j_{0}}+\frac{1}{q_{j_{0}}}-\frac{1}{p_{j_{0}}})}(n+1)^{\sum\limits_{j\in A}(\beta_{j}-\alpha_{j})}.

More generally, if the set B={j:τj(2)<θj,j=1,…,m}={1,…,m}≠{j=1,…,m}B=\{j:\tau_{j}^{(2)}<\theta_{j},\,\,j=1,...,m\}=\{1,...,m\}\neq\{j=1,...,m\}, then we denote B′=A∩B∪{j1}B^{{}^{\prime}}=A\cap B\cup\{j_{1}\}. We put s¯0=(s10,…,sm0)\overline{s}^{0}=(s_{1}^{0},...,s_{m}^{0}), where sj0=sjs_{j}^{0}=s_{j} for j∈B′j\in B^{{}^{\prime}} and sj0=0s_{j}^{0}=0 for j∉B′j\notin B^{{}^{\prime}}. Now, considering the function

f3,n(x¯)=n−∑j∈A∖{j1}1θj∑⟨s¯0,γ¯⟩=n∏j=1m2−sj0​(rj+1−1pj)(sj0+1)−αj∑k¯∈ρ⁡(s¯0)ei​⟨k¯,x¯⟩.f_{3,n}(\overline{x})=n^{-\sum\limits_{j\in A\setminus\{j_{1}\}}\frac{1}{\theta_{j}}}\sum\limits_{\langle\bar{s}^{0},\bar{\gamma}\rangle=n}\prod_{j=1}^{m}2^{-s_{j}^{0}(r_{j}+1-\frac{1}{p_{j}})}(s_{j}^{0}+1)^{-\alpha_{j}}\sum_{\bar{k}\in\rho(\bar{s}^{0})}e^{i\langle\bar{k},\bar{x}\rangle}.

and arguing as in the previous cases, we can prove the lower bound. The theorem is proved.

Remark 2.

In the case αj=βj=0\alpha_{j}=\beta_{j}=0 and pj=τj(1)=pp_{j}=\tau_{j}^{(1)}=p, qj=τj(2)=qq_{j}=\tau_{j}^{(2)}=q, θj=θ\theta_{j}=\theta for j=1,…,mj=1,...,m from Theorem 1 follows the previously known results by V.N. Temlyakov [21, Theorem 2.2] and A.S. Romanyuk [22, Theorem 2]. For αj=βj=0\alpha_{j}=\beta_{j}=0, j=1,…,mj=1,...,m and γj′=γj=1\gamma_{j}^{{}^{\prime}}=\gamma_{j}=1 for j=1,…,νj=1,...,\nu and γj′<γj\gamma_{j}^{{}^{\prime}}<\gamma_{j}, j=ν+1,…,mj=\nu+1,...,m Theorem 1 implies [13, Theorem 2] (also see [14, Theorem 3.5]), and for αj=βj=0\alpha_{j}=\beta_{j}=0 and γj′⩽γj\gamma_{j}^{{}^{\prime}}\leqslant\gamma_{j} for j=1,…,mj=1,...,m [17, Theorem 1].

This work was supported by a grant Ministry of Education and Science of the Republic of Kazakhstan (Project AP 08855579).

References

  • [1] Bennett C., Sharpley R., Interpolation of operators. – . – Orlando: Academic Press, 1988.
  • [2] Stein E.M., Weiss G. Introduction to Fourier analysis on Euclidean spaces. Princeton: Princeton Univ. Press, 1971.
  • [3] Blozinski A.P. Multivariate rearragements and Banach function spaces with mixed norms//Trans. Amer. Math. Soc. 263(1) (1981), 146-167.
  • [4] Nursultanov E. D. Interpolation theorems for anisotropic function spaces and their applications. Dokl. Akad. Nauk RAN, 394(1) (2004), 22–25.
  • [5] Nikol’skii S. M., Approximation of functions of several variables and embedding theorems, Moscow, 1977.
  • [6] Amanov T.I, Spaces of differentiable functions with dominant mixed derivative, Alma-Ata, 1976.
  • [7] Lizorkin P.I., Nikol’skii S. M., Spaces of functions of mixed smoothness from the decomposition point of view, Proc. Stekov Inst. Math., 187 (1989), 143–161.
  • [8] Triebel H. Bases in Function Spaces, Sampling, Discrepancy, Numerical Integration. European Mathematical Society Publishing House. 2010.
  • [9] Tikhomirov V.M., Approximation theory, Itogy Nauki i Tekhniki : Sovrem. Probl. Math.: Fud. Naprav. VINITI, Moscow. 14 (1987), 103–270.
  • [10] Schmeisser H.-J. Recent developments in the theory of function spaces with dominating mixed smoothness. In Proceedings Nonlinear Analysis, Function Spaces and Applications 8, Inst. Math. Acad. Sci. Czech Republic, Praha, (2007), 145–204.
  • [11] Dinh Dũng, Temlyakov V.N., Ullrich T. Hyperbolic Cross Approximation, Advanced Courses in Mathematics. CRM Barcelona. Springer, Basel/Berlin. 2018.
  • [12] Temlyakov V. Multivariate approximation. Cambridge University Press. 2018.
  • [13] Akishev G., Approximation of function classes in spaces with mixed norms, Mat. Sb., 197(8) (2006), 17–40.
  • [14] Akishev G. On approximation of function classes in Lorentz spaces with anisotropic norm, Anal. Theory and Applic. . 29(4) (2013), 358–372.
  • [15] Akishev G. On Approximation Orders of Functions of Several Variables in the Lorentz Space, Trudy Instituta Matematiki i Mekhaniki UrO RAN, 22(4) (2016) 13–28.
  • [16] Akishev G. Estimates of the order of approximation of function several variables in the generalized Lorentz space, arXiv: 2105.14810v1 [mathCA] 31 may 2021. 18 p.
  • [17] Bekmaganbetov K.A. On orders of approximationof the Besov class in the metric of anisotropic Lorentz spaces, Ufim. math. jour. 1(2) (2009), 9–16.
  • [18] Bekmaganbetov K.A., Orazgaliev E.T. Bernstein-Nikol’skii inequalities and estimates of best approximation in anisotropic Lorentz spaces. Matem. zhur. 15((2) (2015), 32–41.
  • [19] Rodin V.A. The Hardy–Littlewood theorem for the cosine series in a symmetric space. Math. Notes, 20(2) (1976), 693–696.
  • [20] Akishev G. On the orders MM–terms approximations of classes of functions of the symmetrical space. Mat. Zhur., 14(4) (2014), 44–71.
  • [21] Temlyakov V.N., Approximation of functions with bounded mixed derivative, Tr. Mat. Inst. Steklov., 178 (1986), 3–112.
  • [22] Romanyuk A.S., Approximation of the Besov classes of periodic functions of several variables in the space LqL_{q}, Ukrain . Mat. Zh., 43(10) (1991), 1297–1306.